Ett år äldre

Det finns ju helt klart fördelar med att fylla år :-)
En av dom är att man ohämmat kan köpa garn och annat stickrelaterat utan att skämmas...om man nu mot förmodan skulle skämmas över sådana livsviktiga inköp.
Man kan också ha turen att FÅ gåvor som kommer från hjärtat!
Detta värmer länge

Nu ska jag vårda min aktningsvärda ålder och mjuka upp rynkorna i ett bubbelbad.
Sedan ska jag fundera ut vilka projekt som ska få äran att bli något av detta vackra garn som först ska få bli nystan på min grymma nystmaskin.

Varmt runt halsen

Att vara varm i vinterkylan är ju härligt och extra tillfredsställande om värmen kommer från egen stickat.
Jag har stickat några olika cowls som värmer halsen.
Den sista i raden är ju mer en halsduk/sjal i en konstig krullig modell som jag får erkänna inte ligger runt min hals särskilt ofta, dessutom är den något alldeles väldigt stickig, men den var kul att sticka och det är ju inte fy skam det.

En vinter för ullplagg

Ja vilken vinter vi har, helt underbart med snö, kyla och ull på ull.

Att sticka ullplagg är verkligen passande nu fast det är det väl egentligen alltid :-) men nu kan man pälsa på sig ett gäng med tröjor, mössor, benvärmare samtidigt som man har en stickning i händerna som värmer knät. Härligt!

På mina stickor nu finns en Siri som stickas i svarta fårets 2trådiga ullgarn, ca 300m/100gr.

Stickar den med längre parti vriden resår vid ärmar och midja, bytte till mindre sticka vid ärmarna och det blev bättre så midjeresåren får repas upp och göras med mindre stickor den med.

Under december var jag med i Nördic Knittings mysteriestickning som förövrigt var min första mystiska stickning och det var ju jätte kul. Alldeles lagom var den också då det inte var alltför stora partier som skulle göras varje gång. Jag började några dagar efter första "släppet" och tog med detta som projekt upp till Sälen där vi tillbringade en vecka i snö och kyla. Den mesta tiden tillbringades såklart i backen men när liftarna var stängda så blev det några varv på den mystiska mössan. Tillräckligt många varv lyckades jag med så den hann bli klar under Sälenveckan och kunde värma huvudet under de kvarvarande dagarna som erbjöd -20grader och gnistrande snö.

Jag använde restgarner som jag hade hemma och de är Magasin Duetts supersoft såklart gjorde jag ingen provlapp men mössan passade faktiskt ändå, ibland har man tur!

Gräva...vs sticka

Ojoj påsken kom och gick och den planerade sticktiden byttes mot ett intensivt grävande runt växthuset. Detta var absolut nödvändigt arbete för att stenkanten runt huset skulle bli bra enligt min sambo... hmmm jag la min röst på mindre förarbete och mer free spirit stenläggning men den godtogs icke :-)
Detta är ju såklart tur för jag vet ju innerst inne att han har SÅ rätt, vi har nämligen lagt lite sten i trädgården förut.... utan underarbete och jag kan lova att de stenarna är nu helt osynliga under gräset och mao var det ogjort arbete och så kul är det inte att gäva upp och göra om.

Påsken fick detta året ett grävtema. Men jag tror inte att vi kommer att behöva göra om i alla fall och man får gratis träning vilket är extra bra under denna godis högtid.

Stickade jag något?
Jo lite på min viajantes, vet inte riktigt hur jag ställer mig till sjalen egentligen men den blir nog bra när den blir klar.
Dessutom glömde jag  presentera ett av garnerna jag köpte av TantKofta i Munkedal och den lilla godingen var ju nästan det bästa av allt, hur kan man glömma en sån fining?
Ett ultra lyxigt kashmir garn som Lotta köpt med sig från en kashmirfabrik i Inre Mongoliet och som nu finns hemma hos mig för att när grävtid byts mot sticktid bli små delikata muddar. Längtar!

En Göteborgstur med snabbt besök på STRIKK resulterade i två härvor Malabrigo lace i en glad cerise ton bara för att dom var jätte fina och på rea och supermjuka och egentligen inte alls nödvändiga men det är ju då det är som roligast. Inget projekt bestämt till dessa men det kommer jag lovar sådana godingar får inte ligga länge....

Plötsligt sydde jag

Ja undrens tid är inte förbi, jag har sytt!
Det där med att sy är lite klurigt , jag vill så gärna kunna och att det ska bli bra helst på en gång men jag blir så frustrerad.
För det där med att kunna något som man inte gjort på väldigt länge typ sen slöjden i skolan är ju inte helt enkelt.
Tycker mest det blir fel hela tiden och jag har ABSOLUT inget tålamod när det kommer till symaskiner, nåla, pressa sömmar, prova.....näe jag blir bara arg.
Men skam den som ger sig.
Dottern ville sy en väska så vi släpade fram det gamla symaskinskrället och satte igång. För det är mycket roligare om du också syr mamma sa hon och då får man ju bara bita ihop och tänka positiva tankar som,  jag kan sy, jag är inte rädd....det här kommer att gå bra.
Hittade ett mönster som benämndes som Dagispåse (jag sa väska till dottern som passerat dagistiden för länge sen).
Fint fint loppistyg kom till användning och efter mycket om och men blev resultatet detta.

 

 

Faktiskt riktigt nöjd, den fick till och med foder och en liten ficka inuti så den kommer att bli en perfekt stickprojektsväska och jag har gjort den alledeles själv, tjoho!

 

Hur det gick för dottern....hm det ringde en kompis och sedan såg jag inte skymten av henne på flera timmar så hennes väska är än sålänge bara  tillklippta tygbitar men plötsligt händer det att hon vill vara kreativ med sin mamma igen och då vet ju mamman att hon fixar detta ( iaf en dagispåse) och plockar gladeligen fram symaskinen igen och kan nu ge konstruktiva tips och glada hejarop istället för frustration och morranden.

 

 

 

Sjalar med mera

Hänt sen sist.
Jag var på tur till Munkedal för några helger sedan när TantKofta var där på sin årliga visit.
Vilken inspirerande kvinna och vilka fantastiska garner hon har alltså, jag skulle ju egentligen inte alls köpa något men hallå när man får denna möjlighet irl så kan man inte annat än att ta fram plånboken och shoppa loss.
Jag köpte ett jätte mjukt alpakka garn som ska bli en sjal efter TanKoftas eget mönster,hyllremsa tor jag den heter, denna ska enligt mönstret ha en liten bård i avvikande färg med några pärlor på (om man vill såklart)....hmmm det får vi se hur det blir med det. Såhär ser den ut just nu med ett litet stickstopp eftersom jag inte bestämt om jag är nöjd med storleken som den är eller ska fortsätta och inte heller beslutat om bårdens vara eller icke vara.

Ett paket med sockgarn i finaste gulafärgen( jag älskar gult!)  fick också följa med hem, tanken är att jag ska sticka sockorna...från Evelina Roos.

Sedan tidigare har jag en härva filisilk från TantKofta i en vacker orange ton (som man absolut inte ser på denna bild)och denna kompletterades med ytterligare en härva i en något mörkare orange ton, snygga tillsammans tror jag,  och dessa två är tänkta att få bli en viajantes sjal som jag la upp och startade för någon vecka sedan.

Jag  brukar egentligen inte ha flera projekt igång samtidigt men jag känner att jag faktiskt trivs med detta upplägg så det kommer nog att få vara så i fortsättningen i alla fall så länge de olika projekten kompletterar varandra mao att jag blir inspirerad av de olika arbetena och vill sticka mer.

På stickorna nu

Ja vad gör jag nu förtiden när Kal stickandet är slut och bloggandet går trögt. Stickar faktiskt :-)
Fortsätter på mina lappar i glada färger och känner att det är ett perfekt projekt på stickorna nu när växthuset pockar på uppmärksamhet och våren är i antågande så behövs det en enkel paus stickning som man kan lägga ifrån sig och ta upp utan någon fundering om var man var i mönstret osv.

På stickorna finns en start på en Fallow av Maria Magnusson som jag tycker är fantastiskt fin men jag är inte helt säker på hur den blir i garnet jag valt, grått ullgarn, och är inte helt hundra på om jag vill ha spets över hela tröjan eller bara ett parti mitt fram...får se hur det blir inga bildbevis än i alla fall.
Ja så stickar jag på en liten hemlis till min sambo som gillar att fiska men inte att vara kall om händerna :-) fortsättning följer men ett litet smakprov kommer här utan att visa alltför mycket.
Faktiskt har vi tagit premiär fisketuren på sjön  i strålande sol och kylig vind, dock var  ingen gädda  på hugget trots att vi använde sambons egentillverkade drag, mycket konstigt tycker jag, men sambon skyllde på att det var för kallt även för fiskarna...vad vet jag. Kaffet och sockerkakan var i alla fall extra goda i vårsolen.
Här kommer lite vår som jag hittade utanför dörren hos oss.